Ibland känner man att man verkligen behöver lite extra energi till att orka med något så simpelt som den vanliga vardagen!
Hur gör alla supermammor® som alltid har ett leende på läpparna no matter what?
Eller är det bara en fasad?
Då och då halkar man in på bloggar skrivna av såna där lyckliga mammor som alltid använder sig av uttryck som ”fabulous”, ”ljuvligt”, ”underbart” och den kanske största klychan av alla; VARDAGSLYX.
….man verkligen ser framför sig hur dessa fab-super-mamas leende byter ljuvligt läckande blöjor på söta bebisar som bara jollrar, inte skriker.
Samtidigt talar dom med en underbart len röst om för de andra barnen att mamma ska göra fabulous delicious snittar till deras gorgeous picnic och äppelbitar klyftade i superläckra former fastsatta på tandpetare med pappersparasoll.

Med ett drömlikt leende dammsuger sådana mammor sitt vita hem med en snygg rosa dammsugare, inte för att det behövs (för raggiga byrackor är bara något som finns i skrönor och finns där en riktig hund så är den i alla fall pälslös och går endast ut iförd galoscher) utan för att hon vet att hon ser så jäkla snygg och fräsch ut när hon står där med den rosa dammsugaren och håret uppsatt i en medvetet chic och slarvig knut.

Det vita är alltid vitt och doftar rosor och barnen är alltid rena och bråkar endast på ett gulligt sätt som framkallar leenden på vem som helst, till och med Leif GW Persson skulle le på ett übergulligt sätt om han såg dom!
Barnen kallas per automatik för Prinsessan, Hjärtat, Prinsen, Snuffipupp och Gullidutt?.

Vardagslyxen består av egen högt värderad tid. Ett exklusivt modemagasin, en kopp thé och ett fotbad kanske. Sådana mammor vardagslyxar för sig själva ofta, när som helst, för de söta småbarnen med rosor på kinderna är snälla som änglar.

BULLSHIT!
Jag går inte på det, det är en fejk-fejk-fejk-fasad, in your dreams!

…..fast jag skulle gärna vilja ha en rosa dammsugare….och ett par blingade klädnypor att strama upp mitt morgontrötta ansikte med…..fabulous…..
….bara avundsjuk?
-Nä….faktiskt inte… bara realistisk.

Välkommen till verkligheten

Skrivet av Mumari på mumari.se